Att måla blir det inte mycket tid för nu

Julförberedelserna är i full gång. Alla julklappar är inköpta, igår gjorde jag korv och köttbullar av 4,5 kilo kött. Så praktiskt att ha att ta fram när familjen samlas i helgdagarna som kommer.
Men målandet ligger tyvärr nere just nu, idag blir det grönkålkok istället. Man är väl hallänning och då krävs det sånt till skinkan.
Jag hittade en bok som varit min fars, när jag röjde lite i vårt biblioteksrum häromdagen. Stellan Mörners dagbok från 1960-talet. Oerhört roande läsning. Den är skriven för privat bruk, det märks så tydligt, och sedan har han publicerat den utan att redigera alls, tror jag. Ganska franka omdömen om t.ex. X-et och andra målarkollegor.
Om sina vänner i Halmstadgruppen verkar han dock bara ha gott att säga, de var nog inte bara kollegor utan riktigt goda vänner också.
Men det jag fäst mig vid är att han, som ändå rönte sådan framgång med sitt måleri och sitt arbete med scenuppsättningar, ständigt tvivlade på sin egen förmåga. Ibland står det : "målade ett par akvareller" men ännu oftare " målade dåligt idag". Den här otillfredsställelsen inför vad man själv åstadkommer är tydligen inte något som bara amatörer dras med. Och jag som hoppades att det skulle bli bättre med tiden....
Boken heter "Det varma kvällsljuset"

Med anknytning till den titeln lägger jag in en bild som jag målade nyligen. Den kom till en dag när solens sista strålar sken in så varmt på ett stilleben som jag höll på med för skolan.