Skönmålning...

En av de sista uppgifterna på skolan var att välja någon målare eller konstriktning i konsthistorien och så göra ett självporträtt i den stilen. Uff, vad svårt. Jag har alltid gillat impressionisterna så jag valde Renoir. Han har ju också gjort en del porträtt bla annat av den vackra Jeanne Samary. Så jag försökte så gott jag kunde att måla av mig själv på Renoirmanér i ett porträtt där jag satte in mig själv istället för den sköna damen ifråga. Kändes väldigt förmätet på mer än ett sätt, men det var ju det som var vår veckouppgift. Resultatet blev inte särskilt likt mig, rätt mycket förskönat blev det allt, kanske en följd av att målningen jag gjorde en parafras på är så vacker.

En annan uppgift nyligen gick ut på att iaktta gränserna mellan partierna mellan ljus och skugga i ett ansikte i rak profil. Och sedan måla detta i klart avgränsade enhetliga färgfält, ungefär så som Andy Warhol målade alla sina bilder av Marilyn Monroe m fl.. Här tog jag kejsarinnan Plautilla, en kopia av ett marmorhuvud som jag köpt i museishopen i amfiteatern i Pula i Kroatien. Hon sitter åtminstone helt stilla och man kan ljussätta henne hur närgånget som helst utan att hon blinkar med sina tomma ögonhålor. Men tro inte att det var lätt att bestämma vilka färger som skulle vara var och försöka få fram volymen i ansiktet enbart med hjälp av linjernas kurvor.

Impressionistisk skönmålning

 Plautilla på Warhols vis

Njut av våren! Sverige blir inte vackrare än så här!/ Lisbeth
	Taggar: tips och råd flasha

Länge sedan sist

Nu har det gått snart fyra veckor sedan jag skrev här sist. Men jag har inte varit overksam under mellantiden, långt därifrån. Skolan i Malmfälten är inne i absoluta sluttampen, sorgligt nog. Året där har gått så fort och jag har lärt mig så mycket. Och fått in vanan att måla ofta och mycket, vilket jag hoppas jag kan hålla fast vid. Saknaden efter mina superduktiga lärares kommentarer kommer att bli stor. Men jag har ju deras kommentarer till det jag gjort att kunna gå tillbaka till och försöka tillämpa i framtida målningar också. Och många övningar skulle det sannerligen inte skada att göra en gång till och försöka göra bättre.

Idag ska ni få en bild av en målning i repris. Den hade jag nämligen med på Sala Konstförenings vårsalong på konstmuséet. En lite mindre utställning i år, eftersom muséet ska repareras (om det nu blir av, inget har hänt under hela våren, mer än att det varit stängt). Man fick lämna in en tavla var ( andra år brukar det vara tre och en garanteras komma med) och jag valde en med motiv från Hallandskusten, den natur som jag känner mig hemma i och tycker om att måla.
När jag kom idag och skulle hämta tavlan visade det sig att den var såld. Jag tror att det bara var den och en till som blev sålda så jag blev väldigt glad. Tänk att någon tyckte så mycket om det jag gjort att den faktiskt ville betala för att få den! Jätteroligt!

Påskägg

Till påsken hör ju att göra påskkort och gärna pryda dem med ägg i olika former. Här kommer ett som jag gjorde tillsammans med barnbarnen för ett par år sedan. Först färgade vi in kort  genom att försiktigt lägga dem på vattenytan i en balja. På ytan hade vi först droppat en speciell sorts färg som flyter ut på ytan och lätt fastnar på pappret. Det kan bli fantastiska resultat av bara några färgdroppar. Och barn och gamla har samma förutsättningar att lyckas. Just det här kortet fick sedan ett orange ägg målat på sig, och så var kortet klart. Efter inskanning kan man skriva ut korten på tunt akvarellpapper, lätt linnepräglat papper eller fotopapper - allt efter behag. Hoppas ni haft en lika skön påskafton som jag har haft! Så gott som hela familjen samlad till påsklunch och hela eftermiddagen och underskönt sommarväder!

En tupp i kinesisk stil

En liten serie av gamla påsksaker.
Dagens bild  - en tupp målad på kinesiskt manér. Gjord i vattenfärg, men det skulle väl egentligen varit tusch.

Det drar ihop sig till påsk

Så här kommer ett fång gula tulpaner. Det är en gammal akvarell som jag målade till en god väns födelsedag.

Men jag skannade av den innan jag gav bort den och jag brukar ibland använda den som gratulationskort. Ett bra exempel på hur komplementfärger förstärker varandra. Tulpanerna hade bara sett hälften så gula ut om inte bakgrunden varit lila. Det är för tidigt att säga Glad Påsk ännu, innan det är dags för det kan jag nog gräva fram några fler gamla påskkort  att underhålla er med om jag bara hinner skanna in dem. 

Men Glad Vår kan man ju säga, vårvädret är ju helt ljuvligt underbart idag och det ser ut att hålla i sig åtminstone över helgen. Härligt för alla som har påsklov nu. Många far väl till fjälls och åker skidor, men det känns ungefär som det sista jag skulle vilja göra, nu när sista snödrivan äntligen försvann från trädgården för en vecka sedan! Krokus, små påskliljor, snödroppar och scillor blommar och jag har starka funderingar på att gå ut och plocka det första ätbara gröna  till lunch snart. Dvs nässlor och späd kirskål. Rabarberna sticker opp sina runda röda huvuden också. 

Förresten har jag lämnat in en tavla till vårsalongen i Sala idag. Jag tog den från sanddynerna i Frösakull som jag visat er här för ett tag sedan. Den sjunde maj på Kulturnatta blir det vårsalong i Aguelimuseets travershall.
Museét ska ju renoveras så det är urplockat och stängt (fast vi står där och målar varje torsdag, för de har inte börjat jobba ännu). Därför blir det en vårsalong i mindre mått, en tavla(eller annat konstverk) var får man lämna in. Det brukar bli en ganska rolig  utställning med stor blandning av konstverk.
Så GLAD VÅR allihop!
Lisbeth

Systrar emellan

Min senaste målning är ett dubbelporträtt av två av våra döttrar. Även detta är en uppgift som jag hade att göra för skolan veckan som gick. Människa eller människor i helfigur var uppgiften. Jag har målat efter ett foto som är snart fyra år gammalt. Men jag har inte följt det slaviskt, soffan har fått annan färg och hela bakgrunden är radikalt förenklad.  Jag är medveten om att fötterna på dottern till höger är små, men de ska föreställa 34-35 i skonummer.... Och fötterna var inte med på fotot. Det var också lite svårt att veta hur soffbenet skulle se ut och hur långt det skulle vara.
 Att måla människor är väldigt roligt tycker jag. Och det är onekligen lättare i akryl än i akvarell, eftersom man kan ändra bra många fler gånger än i en akvarellmålning som snabbt mister sin fräschör om man börjar ta bort och göra om.

Nu blir det nog paus här ett tag, vi ska inte måla något den här och nästa vecka för skolan och så blir det påsk. Och då får jag en massa annat att göra och kommer troligen inte att hinna måla annat än möjligen något påskkort... 

Luftperspektiv

Nu var det ett tag sedan jag gjorde något inlägg här sist. Det har varit en intensiv period med mycket målande för skolan och även i övrigt. Jag börjar tycka bättre och bättre om att måla med akryl. Man kan använda så olika målningsteknik och få väldigt olika resultat, från oljefärgsliknande måleri till transparant måleri som ligger nära akvarellen.
De är en skoluppgift som jag tänker lägga in här idag. Som så mycket annat har den  en historia bakom sig. En mycket god vän till mig kommer från Norge. För ett antal år sedan var hon där och hälsade på och åkte båt utanför kusten. Hon tog då ett kort som blev helt blått. Blå himmel, blå moln, blått vatten och blåa berg. Väldigt vackert. Hon sände det till mig och till hennes 60-årsdag hade jag gjort en målning i akvarell efter det kortet. Den blev mycket uppskattad.
Och nu skulle vi göra en perspektivbild av valfritt slag i skolan. Eftersom jag haft svårt att komma underfund med de blå akrylfärgerna, bestämde jag mig för att försöka måla Ålesund igen, och alltså i akryl denna gången. Att göra ett luftperspektiv av den bilden skulle ju verkligen tvinga mig att tampas med de blåa elementen.(Tack Randi för bilden! Det är ett fantastiskt vackert foto!) Att måla moln var minsann inte alls lätt. Jag hittade till sist en liten filmsnutt på Youtube som hjälpte mig på traven. Internet är sannerligen lärorikt! Man kan hitta instruktionsfilmer om nästan vad som helst.

Var så goda, havet utanför Ålesund i Randis och min gemensamma tappning: