Jag har nämligen brutit handleden riktigt svårt sent på torsdagskvällen och väntar på operation. Hoppas den blir senast tisdag för jag har ordentligt ont så fort jag flyttar armen det minsta lilla,. eftersom benpiporna ligger fel och inte gick att dra rätt. Naturligtvis är det höger hand. När jag kommer att kunna måla igen, har jag ingen aning om, men det lär nog dröja rätt många veckor. Ni får titta på gamla inlägg här så länge!
Hälsningar
Lisbeth
söndag 4 mars 2012
torsdag 9 februari 2012
Linneskåpslycka
Det har varit lite tunt med målandet den sista tiden, har bytt dator och en hel del annat som tagit mycket tid.
Häromdagen började jag faktiskt plocka med en gammal gardinväv som varit på väg in i min vävstol i flera år utan att avancera. Nu är den i alla fall förskedad, så vem vet, det kanske blir en gardin till sist. Enkel, halvblekt i tuskaft, med glesränder bara, i bomullsvarp med lininslag. Skirt och vackert när det väl blir klart. Att väva är också en konstart!
Titta gärna in på den här länken. Det är Björke vävstuga som på sin vackra blogg Linneskåpslycka nu har utlottning av en väldigt fin brödpåse i dräll.
http://www.linneskapslycka.blogspot.com/
Hälsningar
Lisbeth
Häromdagen började jag faktiskt plocka med en gammal gardinväv som varit på väg in i min vävstol i flera år utan att avancera. Nu är den i alla fall förskedad, så vem vet, det kanske blir en gardin till sist. Enkel, halvblekt i tuskaft, med glesränder bara, i bomullsvarp med lininslag. Skirt och vackert när det väl blir klart. Att väva är också en konstart!
http://www.linneskapslycka.blogspot.com/
Hälsningar
Lisbeth
onsdag 18 januari 2012
Long time no see...
Gott Nytt År alla målarvänner och andra intresserade!
Uppehållet över helgerna har varit långt, men jag hoppas att ni ska hitta hit trots detta. Nu har jag äntligen kommit igång att måla igen. Just nu är jag mest sugen på att måla akvarell och framför allt djur. Jag försöker mjuka upp mitt måleri och använda mer vatten och låta det flöda och flyta ihop utan att för den skull tappa formen helt. Ofta blandar jag färgerna direkt på pappret och inte på paletten. Det gäller att vara snabb, att låta akvarellen ha sin egen gång och att ändå inte tappa kontrollen helt. Akvarell är svårt! Och just därför så roligt!
Här ska ni i alla fall få se en katt som jag gjorde häromdagen. En ung katt vid namn Zacky som tyvärr nog åt råttgift och dog vid åtta månaders ålder. Matte heter Eileen.
Förresten kan ni också få se en liten hund som jag mötte på Ålandsfärjan i somras. En blandning av minst åtta raser enligt hans matte. Söt var han i alla fall och väldigt vänligt sinnad. Honom målade jag en kväll före jul på målarkursen på Aguelimuseet.
Uppehållet över helgerna har varit långt, men jag hoppas att ni ska hitta hit trots detta. Nu har jag äntligen kommit igång att måla igen. Just nu är jag mest sugen på att måla akvarell och framför allt djur. Jag försöker mjuka upp mitt måleri och använda mer vatten och låta det flöda och flyta ihop utan att för den skull tappa formen helt. Ofta blandar jag färgerna direkt på pappret och inte på paletten. Det gäller att vara snabb, att låta akvarellen ha sin egen gång och att ändå inte tappa kontrollen helt. Akvarell är svårt! Och just därför så roligt!
Förresten kan ni också få se en liten hund som jag mötte på Ålandsfärjan i somras. En blandning av minst åtta raser enligt hans matte. Söt var han i alla fall och väldigt vänligt sinnad. Honom målade jag en kväll före jul på målarkursen på Aguelimuseet.
Lev väl och ha roligt!
Lisbeth
lördag 10 december 2011
Lite skryt i all enkelhet.....
I somras var jag ju på porträtt -och djurmålerikurs på Akvarellcenter i Malingsbo. Läraren var från Ryssland, Konstantin Sterkhov, en ung man (ungefär i ålder med mina äldsta barn) som gör fantastiska porträtt av människor, men också gärna målar djur och natur. Han är utbildad i den gamla skolan liksom de flesta ryssar tror jag.
Nu till skrytet! Häromdagen fick jag ett mail där han frågade om han fick använda bilden jag gjorde av Sigge på kursen och lägga på en rysk sida där han skulle visa upp en del elevarbeten. Det blev så att jag visade honom porträttet av Åke också och då ville han ha med båda där. Stolt som en tupp var jag. Men det blev ännu bättre än så. I går fick jag ett mail där han berättade att han lagt upp Sigges bild på sin egen blogg. Den är på engelska och där brukar han dels visa sina egna alster och dels bilder gjorda av konstnärer som han tycker om. Och så la han in en liten blänkare om mitt porträtt av Sigge! Man får bläddra ner en bit för det ligger en lång artikel om Nicholas Simmons ovanför.
http://sterkhovart.blogspot.com
Visst är det väl att skryta, men jag blev så himla glad och stolt över att han ville ha det där!
Adventshälsningar till er alla och särskilt till Sigge!
Lisbeth
Nu till skrytet! Häromdagen fick jag ett mail där han frågade om han fick använda bilden jag gjorde av Sigge på kursen och lägga på en rysk sida där han skulle visa upp en del elevarbeten. Det blev så att jag visade honom porträttet av Åke också och då ville han ha med båda där. Stolt som en tupp var jag. Men det blev ännu bättre än så. I går fick jag ett mail där han berättade att han lagt upp Sigges bild på sin egen blogg. Den är på engelska och där brukar han dels visa sina egna alster och dels bilder gjorda av konstnärer som han tycker om. Och så la han in en liten blänkare om mitt porträtt av Sigge! Man får bläddra ner en bit för det ligger en lång artikel om Nicholas Simmons ovanför.
http://sterkhovart.blogspot.com
Visst är det väl att skryta, men jag blev så himla glad och stolt över att han ville ha det där!
Adventshälsningar till er alla och särskilt till Sigge!
Lisbeth
söndag 13 november 2011
Vatten kan vara så mycket. Men havet är ändå alltid bäst!
En uppgift på Svefi nu : Gör en målning av VATTEN. Vilket vatten som helst, stort eller litet, lugnt eller i uppror. Kanske storm i ett vattenglas.
Eftersom jag är uppvuxen på västkusten i Halmstad bär jag alltid havet inom mig. Det är mitt eget inre landskap där jag känner mig hemma, trygg och fri.
En strand som fastnat speciellt i mitt minne blev mitt val för denna målning. Jag har tidigare gjort en målning som liknar denna- fast då i akvarell och med lite annat motiv. Nu var det akryl som var utmaningen.Jag tycker fortfarande att just vatten är lite knepigt att måla i akryl, det passar på något sätt bättre att måla i en transparent teknik som akvarell.
Stranden ligger på Nya Zeeland. Närmare bestämt några mil söder om Kaikoura som ligger på Sydöns östra kust. Det är en klippig och ganska otillgänglig kust, med höga berg inåt land och stora landsvägen som ringlar som en orm längs vikarna. I en liten gräsremsa mellan landsvägen och havet hittade vi en primitiv nästan öde campingplats ( ett par tre ekipage) och där stannade vi i en knapp vecka med vår lilla husbil för fem år sedan. En stor sälhanne vaktade campingen och han hade hundratals kompisar på klipporna i närheten. På stranden mellan stenarna kunde man plocka handstora pauasnäckor som skimrade i alla regnbågens färger på insidan. Och det bästa av allt - ute i vattnet bara 2-300 meter från land kom varje morgon en flock på ca 800 Huskydelfiner och visade upp sina konster för oss. De kallas för havets akrobater och gör då sannerligen skäl för namnet. De är väldigt lekfulla och gillar att hoppa och klatscha med stjärten så det stänker ordentligt. Vi var ute och tittade på dem från en båt också en dag, så att vi fick se dem på riktigt nära håll. En annan dag tog vi en båttur ut och tittade på valar. Helt majestätiska varelser! Vattnen utanför kusten där är väldigt fiskrika, man kan ju bara tänka sig hur mycket fisk 800 delfiner och några hundra sälar sätter i sig om dagen!
Den svarta fröställningen på målningen är flax. En växt som mauorierna använt som spånadsväxt och än i dag flätar väskor och hattar av till turisterna... Den växer överallt i NZ , man ser den på stränder och längs vägar och lite varstans. Målningen är gjord på 330 g akvarellpapper, men i akryl och har måtten 60 x 45 cm.
Skönt att plocka fram lite sommarminnen i novembermörkret.
Lisbeth
Eftersom jag är uppvuxen på västkusten i Halmstad bär jag alltid havet inom mig. Det är mitt eget inre landskap där jag känner mig hemma, trygg och fri.
En strand som fastnat speciellt i mitt minne blev mitt val för denna målning. Jag har tidigare gjort en målning som liknar denna- fast då i akvarell och med lite annat motiv. Nu var det akryl som var utmaningen.Jag tycker fortfarande att just vatten är lite knepigt att måla i akryl, det passar på något sätt bättre att måla i en transparent teknik som akvarell.
Stranden ligger på Nya Zeeland. Närmare bestämt några mil söder om Kaikoura som ligger på Sydöns östra kust. Det är en klippig och ganska otillgänglig kust, med höga berg inåt land och stora landsvägen som ringlar som en orm längs vikarna. I en liten gräsremsa mellan landsvägen och havet hittade vi en primitiv nästan öde campingplats ( ett par tre ekipage) och där stannade vi i en knapp vecka med vår lilla husbil för fem år sedan. En stor sälhanne vaktade campingen och han hade hundratals kompisar på klipporna i närheten. På stranden mellan stenarna kunde man plocka handstora pauasnäckor som skimrade i alla regnbågens färger på insidan. Och det bästa av allt - ute i vattnet bara 2-300 meter från land kom varje morgon en flock på ca 800 Huskydelfiner och visade upp sina konster för oss. De kallas för havets akrobater och gör då sannerligen skäl för namnet. De är väldigt lekfulla och gillar att hoppa och klatscha med stjärten så det stänker ordentligt. Vi var ute och tittade på dem från en båt också en dag, så att vi fick se dem på riktigt nära håll. En annan dag tog vi en båttur ut och tittade på valar. Helt majestätiska varelser! Vattnen utanför kusten där är väldigt fiskrika, man kan ju bara tänka sig hur mycket fisk 800 delfiner och några hundra sälar sätter i sig om dagen!
Skönt att plocka fram lite sommarminnen i novembermörkret.
Lisbeth
tisdag 8 november 2011
Snart Fars dag
En uppgift vi ska göra för min målarkurs är ett porträtt i akryl. Eftersom Fars dag kommer nästa helg, passar det ju bra att jag råkade välja att göra ett porträtt av mina döttrars far.... Jag ville experimentera med lite motljus i hans ljusa hår och skägg och en aning gult i det vita. Ansiktet i ganska varma färger med lila skuggor och stora kontraster mellan ljus och skugga. Så här blev det.
Jag tycker själv att jag fått till likheten riktigt bra. Även Åke är nöjd, det enda jag fick ändra på för att få godkänt är att han tyckte att jag gjort skägget för spetsigt först. Och det hade han rätt i, så det är ändrat.
Inne på Facebook håller jag på att lägga upp en ny sida som heter Lisbeths ateljé. Där ska man mer samlat kunna titta på mina bilder. Kika gärna in om några veckor när jag hunnit få dit lite mer...
Jag tycker själv att jag fått till likheten riktigt bra. Även Åke är nöjd, det enda jag fick ändra på för att få godkänt är att han tyckte att jag gjort skägget för spetsigt först. Och det hade han rätt i, så det är ändrat.
onsdag 2 november 2011
Provokation
Den här veckan har vi som uppgift att göra en målning på temat "Provokation". Här kommer min variant av detta. Det kanske verkar vara en mild variant, men ack så tröttande när man är mitt uppe i det dagligen och stundligen med en tvååring.. Vilket ju är väldigt länge sedan jag var, men minnena lever.....Och det är ju så med barn att de måste gå över gränsen för det tillåtna, annars vet de inte var gränsen går.
"Jag ska bada med skorna på! Och du kan inte nå mig..." heter den.
Fullt så här lysande blå är den inte. Men det gick inte att dämpa i datorn utan att det drog antingen åt det gröna hållet eller åt det röda. Och skuggan över vattnet i nedre högra hörnet kom till i kameran. Format 40x50 cm målat i akryl på bomullsväv. Jag hade en gammal målning som jag målade över. Alltså tjockt med färg och inga tunna laseringar.
Hälsningar
Lisbeth
"Jag ska bada med skorna på! Och du kan inte nå mig..." heter den.
Hälsningar
Lisbeth
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)