Skönmålning...

En av de sista uppgifterna på skolan var att välja någon målare eller konstriktning i konsthistorien och så göra ett självporträtt i den stilen. Uff, vad svårt. Jag har alltid gillat impressionisterna så jag valde Renoir. Han har ju också gjort en del porträtt bla annat av den vackra Jeanne Samary. Så jag försökte så gott jag kunde att måla av mig själv på Renoirmanér i ett porträtt där jag satte in mig själv istället för den sköna damen ifråga. Kändes väldigt förmätet på mer än ett sätt, men det var ju det som var vår veckouppgift. Resultatet blev inte särskilt likt mig, rätt mycket förskönat blev det allt, kanske en följd av att målningen jag gjorde en parafras på är så vacker.

En annan uppgift nyligen gick ut på att iaktta gränserna mellan partierna mellan ljus och skugga i ett ansikte i rak profil. Och sedan måla detta i klart avgränsade enhetliga färgfält, ungefär så som Andy Warhol målade alla sina bilder av Marilyn Monroe m fl.. Här tog jag kejsarinnan Plautilla, en kopia av ett marmorhuvud som jag köpt i museishopen i amfiteatern i Pula i Kroatien. Hon sitter åtminstone helt stilla och man kan ljussätta henne hur närgånget som helst utan att hon blinkar med sina tomma ögonhålor. Men tro inte att det var lätt att bestämma vilka färger som skulle vara var och försöka få fram volymen i ansiktet enbart med hjälp av linjernas kurvor.

Impressionistisk skönmålning

 Plautilla på Warhols vis

Njut av våren! Sverige blir inte vackrare än så här!/ Lisbeth
	Taggar: tips och råd flasha