Nystart

Nu har jag äntligen kunnat börja måla igen. Inte så långa stunder i taget, men akvareller måste ju ändå torka ibland innan man kan fortsätta, så det går rätt bra.

Det första jag gjorde var en helt skvatt galen katt, som låg i solskenet och gäspade-skrattade. Den gav jag bort innan jag hann ta något kort på den så den får ni inte se.

Men jag tyckte motivet var så roligt och så svårt att det var värt fler försök. Så det blev två till men mer i närbild.  Här kommer de!

Jag har faktiskt gjort en målning till,men den får ni se en annan dag. Måste ju ha något att visa då också.
Ha det gott!
Lisbeth

Äntligen av med gipset!

Exakt två månader efter handledsbrottet så blev jag äntligen av med gipset den 2 maj. Gudaskönt, för det betyder att jag får börja träna handen och vicka den fram och tillbaka och rakt i sidled. Men än dröjer det åtskilliga veckor innan jag får vrida på den. Det har varit en tuff tid med mycket smärta. Först fick jag en metallplatta på radiusbenet och det andra benet skulle läka ihop ändå. Vilket det inte gjorde! Tyvärr vägrade akuten lyssna på mig när jag sa att det rörde på sig inne i gipset. Ortopeden försökte senare att fixera det med helgips ända upp i armhålan. Men det var för sent, det krävdes en operation till och en metallplatta på det benet också. Då hade det hunnit bli ett mellanrum mellan benbitarna, som det tack och lov gick att fylla ut med syntetisk benmassa. Man diskuterade att det kunde bli tvunget att ta ben från höften att skarva med och det medför tydligen ofta svår smärta som riskerar att inte gå över.

Handleden är totalstyv och gör rejält ont. Men jag strävar på med mina föreskrivna rörelser så att jag ska få tillbaka så mycket som möjligt av handens funktion. Helt återställd tror tyvärr inte handkirurgen att jag kommer att bli. Men jag jobbar på att visa att han har fel. Längtar så oerhört mycket efter att kunna måla igen!
Handen och armen svullnar upp väldigt fort av gymnastiken, men med hjälp av arbetsterapeuten och min underbara sjukgymnast som ger mig lymfterapi ska det säkert lyckas så småningom. Tålamod är tyvärr inte min främsta dygd, men just nu behöver jag kanske mer envishet och det har jag desto mer av....

Så ännu dröjer det ett tag innan ni får se några nya målningar här. Men jag lyckades skriva mitt namn med höger hand idag genom att hålla långt ut på pennan!
Varmt tack för all tröst, böcker, blommor, telefonsamtal och lyckönskningar ni givit mig under den här tiden.

Hälsningar och kramar
Lisbeth

Nu bli det uppehåll här

Jag har nämligen brutit handleden riktigt svårt sent på torsdagskvällen och väntar på operation. Hoppas den blir senast tisdag för jag har ordentligt ont så fort jag flyttar armen det minsta lilla,. eftersom benpiporna ligger fel och inte gick att dra rätt. Naturligtvis är det höger hand. När jag kommer att kunna måla igen, har jag ingen aning om, men det lär nog dröja rätt många veckor. Ni får titta på gamla inlägg här så länge!
Hälsningar
Lisbeth

Linneskåpslycka

Det har varit lite tunt med målandet den sista tiden, har bytt dator och en hel del annat som tagit mycket tid.

Häromdagen började jag faktiskt plocka med en gammal gardinväv som varit på väg in i min vävstol i flera år utan att avancera. Nu är den i alla fall förskedad, så vem vet, det kanske blir en gardin till sist. Enkel, halvblekt i tuskaft, med glesränder bara, i bomullsvarp med lininslag. Skirt och vackert när det väl blir klart. Att väva är också en konstart!

Titta gärna in på den här länken. Det är Björke vävstuga som på sin vackra blogg Linneskåpslycka nu har utlottning av en väldigt fin brödpåse i dräll.
 http://www.linneskapslycka.blogspot.com/

Hälsningar
Lisbeth

Long time no see...

Gott Nytt År alla målarvänner och andra intresserade!

Uppehållet över helgerna har varit långt, men jag hoppas att ni ska hitta hit trots detta. Nu har jag äntligen kommit igång att måla igen. Just nu är jag mest sugen på att måla akvarell och framför allt djur. Jag försöker mjuka upp mitt måleri och använda mer vatten och låta det flöda och flyta ihop utan att för den skull tappa formen helt. Ofta blandar jag färgerna direkt på pappret och inte på paletten. Det gäller att vara snabb, att låta akvarellen ha sin egen gång och att ändå inte tappa kontrollen helt. Akvarell är svårt! Och just därför så roligt!

Här ska ni i alla fall få se en katt som jag gjorde häromdagen. En ung katt vid  namn Zacky som tyvärr nog åt råttgift och dog vid åtta månaders ålder. Matte heter Eileen.

Förresten kan ni  också få se en liten hund som jag mötte på Ålandsfärjan i somras. En blandning av minst åtta raser enligt hans matte.  Söt var han i alla fall och väldigt vänligt sinnad. Honom målade jag en kväll före jul på målarkursen på Aguelimuseet.

Lev väl och ha roligt!

Lisbeth

Lite skryt i all enkelhet.....

I somras var jag ju på porträtt -och djurmålerikurs på Akvarellcenter i Malingsbo. Läraren var från Ryssland, Konstantin Sterkhov, en ung man (ungefär i ålder med mina äldsta barn) som gör fantastiska porträtt av människor, men också gärna målar djur och natur. Han är utbildad i den gamla skolan liksom de flesta ryssar tror jag.
Nu till skrytet! Häromdagen fick jag ett mail där han frågade om han fick använda bilden jag gjorde av Sigge på kursen och lägga på en rysk sida där han skulle visa upp en del elevarbeten. Det blev så att jag visade honom porträttet av Åke också och då ville han ha med båda där. Stolt som en tupp var jag. Men det blev ännu bättre än så. I går fick jag ett mail där han berättade att han lagt upp Sigges bild på sin egen blogg. Den är på engelska och där brukar han dels visa sina egna alster och dels bilder gjorda av konstnärer som han tycker om. Och så la han in en liten blänkare om mitt porträtt av Sigge! Man får bläddra ner en bit för det ligger en lång artikel om Nicholas Simmons ovanför.
http://sterkhovart.blogspot.com
Visst är det väl att skryta, men jag blev så himla glad och stolt över att han ville ha det där!
Adventshälsningar till er alla och särskilt till Sigge!
Lisbeth

Vatten kan vara så mycket. Men havet är ändå alltid bäst!

En uppgift på Svefi nu : Gör en målning av VATTEN. Vilket vatten som helst, stort eller litet, lugnt eller i uppror. Kanske storm i ett vattenglas.
Eftersom jag är uppvuxen på västkusten i Halmstad bär jag alltid havet inom mig. Det är mitt eget inre landskap där jag känner mig hemma, trygg och fri.
En strand som fastnat speciellt i mitt minne blev mitt val för denna målning. Jag har tidigare gjort en målning som liknar denna-  fast då i akvarell och med lite annat motiv. Nu var det akryl som var utmaningen.Jag tycker fortfarande att just vatten är lite knepigt att måla i akryl, det passar på något sätt bättre att måla i en transparent teknik som akvarell.
 Stranden ligger på Nya Zeeland. Närmare bestämt några mil söder om Kaikoura som ligger på Sydöns östra kust. Det är en klippig och ganska otillgänglig kust, med höga berg inåt land och stora landsvägen som ringlar som en orm längs vikarna. I en liten gräsremsa mellan landsvägen och havet hittade vi en primitiv nästan öde campingplats ( ett par tre ekipage) och där stannade vi i en knapp vecka med vår lilla husbil för fem år sedan. En stor sälhanne vaktade campingen och han hade hundratals kompisar på klipporna i närheten. På stranden mellan stenarna kunde man plocka handstora pauasnäckor som skimrade i alla regnbågens färger på insidan. Och det bästa av allt - ute i vattnet bara 2-300 meter från land kom varje  morgon en flock på ca 800 Huskydelfiner och visade upp sina konster för oss. De kallas för havets akrobater och gör då sannerligen skäl för namnet. De är väldigt lekfulla och gillar att hoppa och klatscha med stjärten så det stänker ordentligt. Vi var ute och tittade på dem från en båt också en dag, så att vi fick se dem på riktigt nära håll. En annan dag tog vi en båttur ut och tittade på valar. Helt majestätiska varelser! Vattnen utanför kusten där är väldigt fiskrika, man kan ju bara tänka sig hur mycket fisk 800 delfiner och några hundra sälar sätter i sig om dagen!

Den svarta fröställningen på målningen är flax. En växt som mauorierna använt som spånadsväxt och än i dag flätar väskor och hattar av till turisterna... Den växer överallt i NZ , man ser den på stränder och längs vägar och lite varstans. Målningen är gjord på 330 g akvarellpapper, men i akryl och har måtten 60 x 45 cm.

Skönt att plocka fram lite sommarminnen i novembermörkret.
Lisbeth